Att fatta!

Jag kom av mig i mitt bloggande när tekniken svek mig. Jag kämpar redan som det är med att förstå hur jag gör och när det sen blir fel.. ja då står jag handfallen.

Det är märkligt det där, med hur hjärnan är. Jag tittar på barnen omkring mig, dom fattar grejer utan att fatta att dom fattar! Jag fattar inget, utom att jag inte fattar och jag fattar inte hur jag NÅNSIN ska fatta.

Nu sitter jag i mitt paradis, på landet i skärgården, och försöker fatta att våren äntligen är här. Frukost på terassen, middag På berget i uteköket. Ljuvligt!

1 comment / Add your comment below

Kommentera